Påsken, livet och allt där omkring

Hej, svårt att hinna med att knåpa ihop något här, jag jobbar lite på halvfart kan man säga nu med barn som varit hemma från förskolan i en evighet så blir det lite hipp som happ med det mesta just nu. Jag ville iallafall berätta att vi haft en härlig påsk, en annorlunda påsk men ändå mysig!

Titta en sån fluffig påskbukett, dessutom plockad i min trädgård!! Så glad att jag satte typ en miljon lökar i höstas och jag tänkte till när jag satte de på den varmaste platsen, där solen ligger på som mest och även den sidan av huset där syrenen slår ut allra först, ville ju ha de här rackarna så tidigt som möjligt och det fick jag. På baksidan av huset dröjer det minst två veckor innan det slår ut! Kanske samtidigt som häggen om jag minns rätt!

Visst är det vackra? Det piggar helt klart upp mina annars väldigt deppiga rabatter så här års!

Hästhagen är full av vitsippor!

Jordiga fingrar mest hela tiden. Vi spenderar så mycket tid i vår trädgård i år, en possitiv sak med inställda jobb och karantän är helt klart just det. Vi har hunnit både måla, snickra, gräva och plantera här hemma. Har frösått så mycket blommor i år att jag skulle kunna odla på en hel fotbollsplan, minst. Men oj vad jag mår bra av att pyssla ute i växthuset och Hollie har även hon fått så sina egna små fröer. Här på bilden en aster, annars har hon mest satsat på solrosor i vanlig ordning!

Min mormors syter var förbi med ägg från sina höns, bästa påskpresenten man kan få. Visst är det vackra?

De har vi förstås ätit till frukost i kaninäggkoppar, nått annat påskpynt blev det inte i år! Men det räckte fint så!

Så har vi dukat fint med servetterna min moster broderade och gav till mig i julklapp. Finaste servetterna jag äger.

Ute i trädgården blommar vårt krikonträd, det betyder att häggen står näst på tur, följt av äppelträden och körsbärsträdet och sen syrenen. Kanske inte prick den ordningen för det vet man faktiskt aldrig, ett år blommade ju nästan allt samtidigt.

Mycket planer här hemma nu, bland annat så är jag orimligt pepp på den vitputsade stenmur vi ska sätta upp mellan vårt och mina föräldrars hus, tänk er en liten gammal dörr som går igenom muren med rosor som klättrar, där bakom kommer poolen ligga och det känns som att vi aldrig någonsin behöver lämna gården. Fint att få känna så tänker jag!

Kram till er